Hej på er!
Ska strax hoppa ner i säng..
Har varit hos moster min och firat hennes 60:års dag! Fick även träffa min kusin som varit borta i Malaysia väldigt länge, kul.

Ja ville bara skriva nånting om nått som jag bara kände idag...
Det känns lite som om jag är familjens svarta får... Alla familjer har ju tydligen ett.
Vet inte varför, men de känns så. Kanske är de för att jag är den enda som "misslyckats" och gått om skolan, eller för att ja e den som inte har några konkreta drömmar, eller för att ja helt enkelt inte är riktigt som dom andra i min familj. Jag sätter mig hellre själv och tänker än att sitta och diskutera om nått helt ointressant. Jag är kanske för mycket av en ensamvarg?... Här sitter jag och önskar att jag fick vara helt själv lite oftare.. Är man helt sjuk i huvet då kanske?
Ja har ju trots allt i princip alla helger för mig själv, även fast dom aldrig blir riktigt ensamma:P Men ändå så vill ja ha mer...
Fick lite antydelser från föräldrarna idag att de e dags å flytta hemifrån... eller ja, dom klagade på utrymmet, klagade på att TRE pers på ett badrum e jobbigt, och att dom skulle vela ha ett extra rum å göra vad dom vill me... Tyyp sådär som de var dedär året där ja inte bodde hemma kände jag... Tack för den, eller nåt. Men ja har inga möjligheter alls att flytta... Om man inte flyttar in till någon, vilket ja verkligen inte ska göra, åtminstone inte på en jävla lång stund:p Så dom får väl vänta tills jag listat ut mitt liv, kanske flyttar utomlands istället så slipper dom mig helt... okej... nu e ja elak för ja vet att de inte är det dom vill.
Men ja kanske vill det, vet inte.

Vet bara att en stor del av mig vill bort härifrån just nu.

Nu är de läggdags!
Puss.