Dreams...

Hej på er!
Sitter här och gör i princip ingenting, tänkte att jag skulle ge er ett halvtråkigt inlägg:P

Tänkte på en sak, mina drömmar e typ helt utsuddade numera... eller ja, jag orkar inte drömma längre för att ja vet att de inte är verklighet, eller aldrig kommer bli. Några av er kanske vet va mina drömmar har vart... att bli makeupartist, att flytta ut på landet, att skaffa häst å andra djur... sen försökte jag göra mer realistiska drömmar, tänka att ja skulle plugga ekonomi, få bra jobb nånstans me hyfsad lön... skaffa nån lägenhet nånstans med förhoppningsvis något djur iaf. Och sen kommer dedär me kärleken såklart.. att dendär drömkillen dyker upp.
Men just nu så känner jag att inte ens mina realistiska drömmar e roliga längre. Ja tror inte att ja vill bli ekonom.. nej.. ja vill inte bli nånting såntdär... de e inte jag. Men vafan ska man göra då... Det ända jag vet att jag ska, och måste göra just nu är att gå ut gymnasiet... de får vi väl fan hoppas att ja gör..
Ja vet inte.. de känns skitkonstigt. Som om ja inte ens vågar drömma längre, och inte vågar tro på mig själv. Vet inte varför... känns sjukt absurt. Ja sitter och väntar på att nånting ska hända, som ändrar allting, som gör att man vet direkt, men inget händer.
Är det meningen att man måste ha drömmar? Jag har alltid haft det, har alltid strävat efter något men nu vill jag inte ens sträva mera.. jag vill bara bli klar me allt som är i mitt liv just nu (okej de lät hemskt men ja menar framför allt skolan). Ja vill kunna ta bort de som plågar mig, men de går ju inte.
Och de e inte bara drömmarna som ja inte orkar me, de e nutiden också. Jag gör så mycket som ja ångrar, men problemet är att ja gör det om och om igen, och ja sårar folk... och ja vill verkligen inte det, men ja kan inte hjälpa det. Många saker inom närmsta tid vill jag bara radera... sånt som ja kommer få dras me ett bra tag nu.. Men ja kan inte det, ja måste stå för det liksom.. Och de är just det ja inte orkar, stå för mina handlingar och såra folk genom att säga sanningen... ja undviker de gärna. Tids nog måste ja ta tag i skiten...

Okej... blev ett ledsamt inlägg, och läste du hela så hoppas ja att du inte tror att ja e helt sjuk i huvet xD för ja har mina glada stunder, men just nu ville ja skriva om dehär!
Men ja antar att vi alla har våra problem, man måste bara hitta bästa lösningen.

Bild: Underbara frankrike 2010.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0